25 juli 2005

Reiste kors fra middelalder og tidlig-moderne tid i Skandinavia - en oversikt

Frittstående kors av stein eller tre forekommer over store deler av Europa, og til ulike tider. Den norske diskursen om først og fremst steinkorsene har - etter min mening - en god stund vært hemmet av en noe éndimensjonal oppfatning av at disse skal henføres til 900- og 1000-årene og skyldes vestlig (les anglo-irsk) innflytelse.
Jeg tror det er viktige poenger ved denne oppfatningen, som jo selvsagt skyldes nå avdøde biskop Fridtjov Birkeli. Men fokuset i hans bok, Norske steinkors i tidlig middelalder, er nokså ensidig vestlandsk og nokså ensidig orientert mot De britiske øyer. En del av høykorsene i stein på Vestlandet tilhører unektelig denne perioden - det viser runeinnskriftene på flere av dem, og her kan vi godt ha å gjøre med insulær påvirkning, kanskje gjennom slike misjonsforsøk som de senere sagaene forteller om.
Men Birkeli overdriver såvidt jeg kan forstå samhørigheten mellom høykorsene og flertallet av norske steinkors, som er heller små og anonyme sammenlignet med høykors som Erling Skjalgsson-korset fra Stavanger. For det første har ikke disse mindre korsene et så massivt vestlandsk tyngdepunkt som Birkeli mener. Dessuten har disse korsene vel så mye til felles med mindre steinkors i Sverige og Danmark og på kontinentet som med de vestnorske høykorsene.
For majoriteten av de norske korsene tror jeg vi skal regne med et større dateringsspenn og et videre spekter av funksjoner enn man ofte har forutsatt.
Nedenstående oversikt er blant forarbeidene til en større studie av de skandinaviske reiste korsenes kulturhistoriske sammenhenger. Den er neppe fullstendig, og ikke alle objektene i listen representerer faktiske kors. Der det kun er stedsnavn som er motivet for å inkludere et "objekt" i listen, er det presisert. Stedsnavnene er imidlertid i noen grad kvalitetssikret, og der det finnes rimeligere forklaringer på et kors-navn enn at det en gang har stått et reist kors (havnekors, seilingsmerke, bønnekors, minnekors etc.) på stedet, er navnet utelatt. For de kors som utelukkende er belagt gjennom muntlig tradisjon, er dette bemerket i hvert tilfelle.

Norge
Katakross, Tune, Østfold (stedsnavn)
Korshavn, Hvaler, Østfold (stedsnavn)
Krossnes, Onsøy, Østfold (stedsnavn)
Eidskog kirke, Hedmark (tapt trekors)
Nevnt 1394
Ref. DN I s. 396


Finnstad, Aurskog, Akershus (tapt trekors)
”Paa de tvende gaarder ikke langt fra hinanden Finstad og Berg haver til min tiid paa den første og endnu paa den anden staaer et stort kaars af træe, som altiid har været repareret, til een erindring, mueligt ikke uden nogen slags superstition, at der skal have været et indviet huus, saasom enten capel eller kloster.”
Ref. Norge i 1743, b. 1, s. 380


Berg, Aurskog, Akershus (tapt trekors)
”Paa de tvende gaarder ikke langt fra hinanden Finstad og Berg haver til min tiid paa den første og endnu paa den anden staaer et stort kaars af træe, som altiid har været repareret, til een erindring, mueligt ikke uden nogen slags superstition, at der skal have været et indviet huus, saasom enten capel eller kloster.”
Ref. Norge i 1743, b. 1, s. 380

Flateby, Enebakk, Akershus (tapt? trekors)
Christie 1842:
"Et Træekors udmærker endnu det Sted, hvor et Vaadeskud, for omtrent 40 Aar siden, endte en Lystjægers Liv paa en Haare-Jagt."

Korshaugen, Skedsmo, Akershus (stedsnavn)
Krosshaug, Rollag, Buskerud (stedsnavn)
Rollag kirke, Buskerud (2 steinkors)
1. h 1.10, b 0.82
2. h ?, b. 82 cm
Ref. Birkeli 1973 nr. 1-2


Flesberg kirke, Buskerud (2 steinkors)
1. h 0.88, b 0.82
2. h 0.67, b 0.55
Ref. Birkeli 1973 nr. 3-4


Krosshaug, Ål, Buskerud (stedsnavn)
Korshaugen, Gran, Oppland (stedsnavn)
Høgkorset, Gran, Oppland (flere tapte kors)
Jens Nilssøn nevner ”nogle kaars staaendis vdj it varp”.
Ref. Reisedagbøker 1594


Toten, Oppland (tapt kors)
”Paa en gaard udi Totens præstegield siges at skal staae et kaars, hvilcket der er satt, for at afverge et følgeskab af spøgelse, som en bundefæhr, der ellers i forrige tiider om natten har indfundet sig paa samme gaard.”
Ref. Norge i 1743, b. 1, s. 127



Aurdal, Valdres, Oppland (tapte trekors)
”… en kilde på Lærskouen … som de kalder St. Oles Kilde, hvilchet naufn denne kilde har hafft mand effter mand, fæge effter fæge til denne tiid, af hvilcken kilde flyder ofuenfra og under en klippe eller fast berg... . Ved samme kilde nedsedtes af de reisende og andre som gaar der forbi smaa trekaars, saa der er mange kors nedsedt rundenom, og tedt ved kilden paa begge sider, dog bliver disse kors bortsnaped og kuldkasted af jeslebørn.”
Ref. Norge i 1743, b. 2, s. 175
Korshus, Dovre, Oppland (stedsnavn)
Krosshaugan, Sel, Oppland (stedsnavn)
Gudbrandsdal, Oppland (trekors)
Christie1842:
"Saaledes staaer der i Guldbrandsdalen et Træekors paa det Sted, hvor Sinclair og hans Landsmænd faldt."

Korshaugen, Ringebu, Oppland (stedsnavn)
Steinkross/Steinkrøss/Steinkløss, Nøtterøy, Vestfold (stedsnavn)
Tønsberg by (tapt kors)
Korset er nevnt i byloven
Ref. Byloven


Korssund, Skåtøy, Telemark (stedsnavn)
Krosse, Tinn, Telemark (stedsnavn)
Krosshaugen, Bø, Telemark (stedsnavn)
Korshavn, Risør, Aust-Agder (stedsnavn)
Korshavn, Flosta, Aust-Agder (stedsnavn)
Markopp, Tromøy, Aust-Agder (tradisjon om stort trekors)
Krosshavn, Lillesand, Aust-Agder (stedsnavn)
Krossnes, Lillesand, Aust-Agder (stedsnavn)
Krosshaug, Valle, Aust-Agder (tradisjon om kors)
Skar:
”På Nomeland var der munkehaug. Der heldt munkane messe. Øvst på haugen stod ein kross; so kalla dei han ”Krosshaug eller Munkehaug” – som det høvde.”
Ref. Skar: Gamalt or Setesdal


Krossåker, Valle, Aust-Agder (tradisjon om kors)
Skar:
”Leiv var komen frå Nomeland. De va dyvje mann’e; burøkkja ’ass rokk like hit i garsle’i frå fjosè. Han fadd å ”Krossåkkrè”. Dei sette der upp ’n einere-kross. Muskast ’an upp, sette dei ’n ny i staen – de merkji dei gamle ha sett, de sill stande. De sto endå, de lengste eg kann minnast; men då toke dei de burt, av di de va i vegjè jamt, itt dei pløgdi.”
Ref. Skar: Gamalt or Setesdal


Krossodden, Kristiansand, Vest-Agder (stedsnavn)
Krossneset, Søgne, Vest-Agder (stedsnavn)
Korshavn, Lyngdal, Vest-Agder (tradisjon om steinkors)
Kjerkehavn, Flekkefjord, Vest-Agder (tradisjon om kors)
Eiken kirke, Hægebostad, Vest-Agder (3 steinkors)
1. h 0.80, b 0.78
2. h 0.65, b 0.65
3. h 0.60, b 0.57
Om to av korsene på Eiken vet folketradisjonen å fortelle, og de knyttes gjerne til sagnet om Laulubben og Nesetmannen:
”I Kollemomoen ved Store Deka fikk Laulubben sin bane. Laulubben og Nesetmannen møttes på moen for å gjøre opp sitt mellomværende. I holmgangen der ble Laulubben drept. Stor ære ble det gjort på ham, for han ble gravlagt i en meget stor gravhaug i Store Deka.
Nesetmannen døde flere år senere, og sagnet forteller at han ble gravlagt på Eiken kirkegård. Der er fremdeles ei grav som har to steinkors hugget ut av gråstein. Et kors står ved hodegjerdet og et ved fotenden. I denne grava skal Nesetmannen hvile. Å få to slike kors på grava er et ettermæle som ikke hvermann fikk. Også han ble det gjort ære på.”


Krosshaugen, Hægebostad kirke, Hægebostad, Vest-Agder (tradisjon om kors)
Bjelland kirke, Marnardal, Vest-Agder (steinkors)
h 0,.50, b 0.40

Valand, Mandal, Vest-Agder (tradisjon om steinkors)
Krossvika, Mandal, Vest-Agder (stedsnavn)
Krossan, Mandal, Vest-Agder (stedsnavn)
Krossneset, Farsund, Vest-Agder (stedsnavn)
Lende, Flekkefjord, Vest-Agder (tradisjon om trekors)
Bakke, Flekkefjord, Vest-Agder (tradisjon om trekors)
Tonstad, Sirdal, Vest-Agder (tradisjon om trekors)
Totland, Sirdal, Vest-Agder (tradisjon om trekors)
Virak, Sirdal, Vest-Agder (tradisjon om trekors)
Oftedal/Øksendal, Sirdal, Vest-Agder (tradisjon om trekors)
Hove, Lund, Rogaland (tradisjon om kors)
Krossholmane, Sokndal, Rogaland (stedsnavn)
Njærheim kirkegård, Nærbø, Rogaland (2 steinkors)
1. h 1.48, b 0.72
2. 2.70, b 0.75
Kors 2 har runeinnskrift
Ref. Birkeli 1973 nr. 5-6


Krosshaug, Hauge, Klepp, Rogaland (steinkors)
h 1.80, b 0.59
Ref. Birkeli 1973 nr. 8


Tangerhaug, Klepp, Rogaland (tapt steinkors)
h 2.50, b 1.20
Korset har runeinnskrift
Ref. Birkeli 1973 nr. 7


Tjora kirkegård, Sola, Rogaland (4 steinkors)
1. h 1.43, b 1.23
Korset har vært høyere, men mangler et stykke av stammen
2. h 2.08, b 1.36
3. h 1.95, b 1.38
4. h 2.00, b 1.36
Ref. Birkeli 1973 nr. 10-14

Tjelta, Sola, Rogaland (steinkors)
h 2.25, b ?
Ref. Birkeli 1973 nr. 9


Melhaug, Sola, Rogaland (steinkors)
Bare fragmenter bevart, men korset har vært stort
Korset har runeinnskrift
Ref. Birkeli 1973 nr. 10


Stangeland, Sola, Rogaland (tapt steinkors)
Ref. Boye Strøm, Tor Helliesen

Lura, Sandnes, Rogaland (tapt steinkors)
h ?, b ? - “lidet” (de Fine)
Ref. Birkeli 1973 nr. 41


Husabø, Hundvåg, Rogaland (tapt steinkors)
h 2.80, b 0.95
Ref. Birkeli 1973 nr. 42


Goa, Randaberg, Rogaland (tapt steinkors)
Ref. Birkeli 1973 nr. 43

Stavanger, Rogaland (steinkors)
h 3.00, b 0.90
Korset har runeinnskrift
Ref. Birkeli 1973 nr. 15


Ved Krossberg, ved Hålandsvatnet, Madla, Rogaland (steinkors)
h 2.00? b 0.76
Ref. Birkeli 1973 nr. 16


Krossen, Hetland prestegård, Rogaland (tapt kors)
Krosshaug, Viste, Randaberg (stedsnavn)
Sørbø, Rennesøy, Rogaland (steinkors, tapt steinkors)
1. h 1,25?, b 0.94?
2. h ?, b ?
Ref. Birkeli 1973 nr. 17 (1), Norske fornlevninger s. 799 (2)


Kvitsøy, Rogaland (steinkors)
h 3.90, b 1.87
Ref. Birkeli 1973 nr. 18


Krossnes, i Lysefjorden ved Kåsen, Forsand, Rogaland (tapt kors)
Sandeid kirkegård, Rogaland (3 steinkors)
1. h 1,20, b 0.46
2. h 0.48, b 0.34
3. h 0.63, b ?
Ref. Birkeli 1973 nr. 21-22 (=1, 2)


Helgevoll, Sandeid, Rogaland (steinkors)
h 0.62 cm, b 0.62
I 1832 (Christie) ble korset benyttet som grensemerke
Ref. Birkeli 1973 nr. 23


Krosshaug, Vindafjord, Rogaland (stedsnavn)
Fastlandet innenfor Krossholmen ved Skude fyr, Rogaland (tapt kors)
Krosshaugen, Liknes, Karmøy, Rogaland (tradisjon om kors)
"Den eldste kyrkja på Fertingstad som det går forteljingar om, var ei lita trekyrkja. Skipet var 7 alner lang, og dertil kom ein korboge i austre enden. Dette var ei kyrkje for folk frå Syre til Vedavåg.Før denne kykja vart bygd, sokna dei til Avaldsneskyrkja, som frå gammalt var fylkeskyrkja. Men kyrkjegardar hadde dei i kvar bygd. For folk her vest var det då fælt lang veg til kyrkja. Dei kvidde seg i lengste laget med å gå heilt til Avaldsnes. Men dit laut dei når dei skulle ha barn til dåpen, eller når nokon skulle gifta seg.For å retta på dette reiste dei eit kors på Liknes, på Krosshaugen. Der samlast då folk om sundagane til eit slag gudsteneste. Ein av dei som var best lærde, les opp evangeliet og epistelen for dagen. Og så song dei salmane for dagen. Folk hadde også varer med seg , og handla på Krosshaugen."
Ref. NFS

Krosshaug, Torvastad, Karmøy, Rogaland (tapt kors)
Krosshaug, Tysvær, Rogaland (stedsnavn)
Storesund, Karmøy, Rogaland (tapt steinkors)
Ref. Birkeli 1973 nr. 45

Krossen, Sokn, på Ø-siden av Soknasundet, Rogaland (tapt steinkors)
Ref. Birkeli 1973 nr. 44

Gard, Haugesund, Rogaland (steinkors)
h 2.95, b ?
Ref. Birkeli 1973 nr. 19


Ænes, Hordaland (tapt steinkors?)
Ref. Birkeli 1973 nr. 46

Ullensvang kirke, Hordaland (tapt? steinkors)
Lite kors?
Ref. Birkeli 1973 nr. 47


Grindheim, Etne, Hordaland (steinkors)
h 1.96, b 1.11
Ref. Birkeli 1973 nr. 24


Hesthammarkorset, Kinsarvik, Hordaland (bauta med tverrligger)
h 4.20 – kleberkorset i toppen: h 0.62, b 0.62
Skonvig 1626 viser en kombinasjon av bautastein med et lite kleberkors i toppen. Skal være reist til minne om lagmann Sigurd Brynjulfsson Aga, som forliste og druknet utenfor neset i 1311 (Christie)
Ref. Birkeli 1973 nr. 25


Krosshaugen, Ekrheim, Etne, Hordaland (tapt kors)
Korshamn, Kvinnherad, Hordaland
Krossnes, Åkrafjorden, Hordaland (tapt kors)
Krossdalen, Jondal, Hordaland (tapt kors)
Krossasete, oppe på fjellet på veien til Røldal (tapt kors)
Kaldestad, Husnes, Hordaland (tapt? steinkors)
Lite kors, fantes på kirkegården 1895
Ref. Ab. 1895


Steinkrossen, Bremnes, Hordaland (stedsnavn)
Vossevangen, Voss, Hordaland (steinkors, 2 tapte steinkors)
1. h 1.67, b 0.90
2. h 0.62, b 0.62
3. h ?, b ?
Skonvig 1626:
“Wdi Bergenhuss stifft i Nordhordlehn paa Voss staar en steen kircke, som sigiss at være bygd aff fire mend, den førstiss Naffn var Vtro, den andenss Baste, den trediess Strengel, den fierdiss Runar, huilcke alle fire sigiss att ligge derhoss begraffuen, Vtro ligger paa den synder sijde aff kircken 205 trin fra kircken huor staar itt stort steenkors 2 ½ all: høyt 1 ½ all: bredt ett halfft quarter tykt, oc kaldiss samme sted denne dag endnu Vtrooen: Baste ligger lige vdi vester fra kircken 420 trin: der findiss aldeliss ingen Monumenta hoss. Men samme plads kaldiss endnu Basteryg: Strenge ligger lige udi Øster 60 trin fra kircken, oc kaldiss samme sted deraff Strengerhøy, der findiss Ingen Monumenta paa denne sted vden itt stöcke 1 ka (sic!) aff itt korss huorpaa dog ingen bogstaffuer findiss, oc er samme stöcke 1 all: S: bred 3 quarter lang. Runar ligger lige udi Øster fra kircken 800 trin oc kaldiss samme plass deraff Runarbacke der findiss heller ingen monumenta hoss. Derhoss da sigiss dise fire att haffue væritt saa høy som dørren paa forne kirckiss kor, huilcken er 11 ½ all:S: høy.”
Ref. Birkeli 1973 nr. 26 (=1), 48-49 (=2, 3)


Krossen ved Måge, Hordaland (stedsnavn)
Krossen, Himle, Voss, Hordaland (tapt steinkors)
h ?, b?
Ref. Birkeli 1973 nr. 50


Lirhus, Voss, Hordaland (steinkors)
h 0.75, b 9.85
Sagn om at en Skorpe Lirhus kom i krangel med naboen sin, Ljose Lofthus, da de var på vei til kirke. Sjur H. Bøyum trekker den konsekvens av sagnet at der den ene ble drept, ble korset reist som “minne om den drepne og til bønestad for sjeli hans”
Ref. Birkeli 1973 nr. 27


Korsfjorden, Hordaland (stedsnavn)
Krossneset, Askøy, Hordaland (stedsnavn)
Krosshaugen, Vossestrand, Hordaland (stedsnavn)
Krosshaugen, Hordvik, Bergen (stedsnavn)
Korshaugen, Os, Hordaland (stedsnavn)
Krossneset, Tysnes, Hordaland (stedsnavn)
Krossøy, Lindås, Hordaland (stedsnavn)
Korshamni, Lindås, Hordaland (stedsnavn)
Krossnes, Lindås, Hordaland (stedsnavn)
Krosshamn, Austevoll, Hordaland
Krossneset, Flatøy, Hordaland (stedsnavn)
Eivindvik, Hordaland (2 steinkors, tapt steinkors)
1. h 2.75, b 1.15
2. h 2.49, b 1.30
3. h 0.95, b 0.78
Skonvig 1626:
“Om disse korss (dvs. nr 1 og 2) er ingen sangn; vden nogle sige att S. Oluff konning skulle haffue skutt disse røde pletter Eller steene der vdi; saa dett skulle væritt hans haugl: derhoss meeniss att disse korss skulle vdi pavdemmitt væritt opsett oc Munckene derom att haffue gangitt med kors oc fane 2 gange om Aaritt, som er korsmisse om vaaren, oc korsmisse om høsten oc da signett Ager oc Eng.”
Christie opplyser videre at nr. 2 stod “i Nærheden af en Kilde, som menes at have været en offerkilde i Oldtiden”.
Ref. Birkeli 1973 nr. 28-29 (=1-2), 51 (=3); Helland 1901 (=3)


Krosshaugen, Guløy, Sogn og Fjordane (tapt kors)
Lavik kirke, Sogn og Fjordane (2 tapte? steinkors)
1. h 0.95 b. 0.44
2. samme størrelse som nr. 1?
Ref. Birkeli 1973 nr. 52-53 (=1-2)


Kyrkjebø, Lavik, Sogn og Fjordane (3 tapte steinkors)
1. h 0.64, b 0.58
2. h 0.75, b 0.45
3. h 0.85, b. 0.53
Kun kors nr. 3 var helt da målene ble tatt
Ref. Birkeli 1973 nr. 54-56 (=1-3)


Brekke kirke, Sogn og Fjordane (steinkors)
Lite kors
Ref. Birkeli 1973 nr. 30

Feios, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 0.98, b 0.46
Ref. Birkeli 1973 nr. 31


Korssund, Askvoll, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 3.96, b 1.43
Skonvig 1626:
“Aff dette korss haffuer samme sund sitt naun, der sigiss att kong Oluff Digre skulle ladett dett nedersette der hand begynte den Christen tro oc kaldiss derfor korsitt: S. Oluffs korss.”
Ref. Birkeli 1973 nr. 32

Indre og Ytre Korsnes, Askvoll, Sogn og Fjordane (stedsnavn)
Vilnes kirke, Askvoll, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 1.17, b 0.76
Ref. Birkeli 1973 nr. 33


Krossvoll, Austgulen, Sogn og Fjordane (tapt kors)
Krosshamn, Gulen, Sogn og Fjordane (stedsnavn)
Korsflata, Bell, Viksdalen, Sogn og Fjordane (tapt steinkors)
Krosshaugen, Nedreberg, Stryn, Sogn og Fjordane (tapt trekors)
Svanøy kirke, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 2.04, b 1.26
Korset har runeinnskrift
Ref. Birkeli 1973 nr. 34


Kinn kirke, Sogn og Fjordane (steinkors)
h ?, b ?
Ref. Birkeli 1973 nr. 35


Korsneset, Kinn, Sogn og Fjordane (stedsnavn)
Krosshaugen, Leikanger, Sogn og Fjordane (stedsnavn)
Krosstranda, Davik, Nordfjord, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 1.26, b 0.89
Neumann 1826:
Korset “stod et stykke fra Strandbredden ude i Søen, saaledes stillet, at det i Flodtiden var aldeles skjult, og kun i Ebbetiden synligt, men heller ikke da kjendeligt, fordi det var aldeles overgroet med Tang.”
Ref. Birkeli 1973 nr. 36


Ryggøyra, Gloppen, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 2.13, b 0.74
Ref. Birkeli 1973 nr. 37


Krosshaug, Hafslo, Sogn og Fjordane (stedsnavn)
Hyllestad kirke, Hyllestad, Sogn og Fjordane (2 kors, 2 tapte kors?)
Dragseidet, Selje, Sogn og Fjordane (tapt trekors)
Christie 1842:
"I lige Øiemed har et Træekors, fra umindelige Tider, staaet ved Veien over Dragseidet i Nordfjord, paa det Sted, hvor Kong Oluf Tryggesen i Aare 997, ved Biskop Sigurd, lod døbe de fra Fylker baade norden og søndenfor Stat sammesteds forsamlede Almuesmænd. Dette Kors er for nogle Aar siden nedfaldt."

Leirvik, Hyllestad, Sogn og Fjordane (tapt trekors)
Christie 1842:
"Ved Stegerstrands Vand ... paa et Sted som endnu kaldes Korsen, skal tilforn have staaet et Træekors, til Minde om at en Mand engang der faldt ut i Vandet fra Veien, og druknede."

Vereide kirke, Gloppen, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 1.70, b 1.20
Ref. Birkeli 1973 nr. 38


Loen kirke, Nordfjord, Sogn og Fjordane (steinkors)
h 2.07, b 1.26
Tradisjon om at korset frem til begynnelsen av 1700-årene stod i lastehavnen Korsvika
Ref. Birkeli 1973 nr. 39


Kile, Volda, Møre og Romsdal (steinkors)
h 2.50, b 1.25
Ref. Birkeli 1973 nr. 40


Giske, Møre og Romsdal (tapt steinkors)
h ?, b ?
Korset har hatt runer. Ifølge Skonvig ble det på et tidlig tidspunkt erstattet av et kors av tre. Han skriver:
"Wdi Bergenstifft, paa Sundmør vdi Borgenss gield; paa Gidske staar itt trekorss som er 7 Sielandsk alne höytt, 3 alne brett, huorpaa staar saadanne bogstaffuer som affritzningen vdvijser; paa dette sted som korsitt staar haffuer tilforne standitt itt steenkors med Runebogstaffuer paa, dog vdi samme mening som disse bogstaffuer er, huilckett korss som er forkommitt vdi Jacop Pederssønss tid, Saa haffuer Herr Olauss vdi Bergen ladett dette trekorss igien opsette oc di Runebogstaffuer fordanskitt."
Ref. Birkeli 1973 nr. 57


Sylte, Møre og Romsdal (tapt steinkors)
Nevnt i Olav den helliges saga, kap. 178-179
Ref. Birkeli 1973 nr. 58

Upsvik kirke, Stranda, Møre og Romsdal (tapt steinkors)
h. 1.56, b. 0.88
Omtalt av Peder Fylling (Bemerkninger samlede paa en reise i Strandens hovedsogn paa Søndmøre)

Sve, Stranda, Møre og Romsdal (tapt trekors)
Omtalt av Peder Fylling (Bemerkninger samlede paa en reise i Strandens hovedsogn paa Søndmøre):
"Engang da svemanden vilde gaa ned gjennem dalen, og kom ned til en
stor sten, paa Sveens bømark, stod broderen ambastamanden paa lur
bag stenen, og gav han svemanden banehug saa at han faldt om og dødde.
Stedet blev betegnet med et traekors, som til forskellige tider skal have
blevet fornyet, og hin store sten kaldes endnu Korsastenen. For væl
100 aar siden, da hovedveien blev anlagt gjennem dalen, og da veien blev
anlagt tæt forbi Korsastenen, og ved at tage de nødvendige
grøfter til veien, traf man ei allene paa en grav, hvor et menneskeligt
lig engang havde været nedlagt, men og et omfaldet gammelt trækors
1 alen dybt i Jorden."


Korsbakken, Stranda, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korshavn, Ulstein, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korsneset, Ulstein, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Krossbrekka, Synnylven, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korsnes, Norddal, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korshaugen, Gjemnes, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korshaugen, Sandøy, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korshaugen, Fræna, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korsnes, Borgund, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korsholmen, Kornstad, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korsnes, Halsa, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korsan, Veøy, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korshamn, Hareid, Møre og Romsdal (stedsnavn)
Korsneset, Vannylven, Møre og Romsdal (stedsnavn)

Trondheim, Sør-Trøndelag (marmorkors)
Bruddstykker av 8-sidig korsstamme i marmor. Innskrift i latinske bokstaver daterer korset til 1297
Ref. Birkeli 1973 nr. 59


Letnes, Inderøy, Sør-Trøndelag (tapt kors)
Korshaugen, Oppdal, Sør-Trøndelag (stedsnavn)
Korshaugen, Rissa, Sør-Trøndelag (stedsnavn)
Korshaugen, Byneset, Trondheim, Sør-Trøndelag (stedsnavn)
Stiklestad, Sør-Trøndelag (tapt trekors)
Frem til ca. 1700 markerte et trekors stedet der Olav den hellige skal ha falt i 1030

Korshavn, Hitra, Sør-Trøndelag (stedsnavn)
Korshaugen, Rennebu, Sør-Trøndelag (tradisjon om steinkors)
Rol, Inderøy, Nord-Trøndelag (steinkors)
h 1.05, b. 0.62
Ref. Birkeli 1973 nr. 60


Korsvik, Tjøtta, Nordland (stedsnavn)
Korsvik, Alstahaug, Nordland (stedsnavn)
Korsholmen i Skjenstadfjorden, Nordland (stedsnavn)
Korsvik, Sørfold, Nordland (stedsnavn)
Korshaugen, Buksnes, Nordland (stedsnavn)
Korshaugen, Rødøy, Nordland (stedsnavn)
Korshaugen, Alstahaug, Nordland (stedsnavn)
Korshaugen, Narvik, Nordland (stedsnavn)
Korsvik, Rødøy, Nordland (stedsnavn)
Korsvik, Hamarøy, Nordland (stedsnavn)
Korsnes, Tysfjorden, Nordland (stedsnavn)
Korshamn, Ballangen, Nordland
Korshamn, Flakstad, Nordland
Korsnes, Helgøy, Troms (stedsnavn)
Korsneset, Lyngen, Troms (stedsnavn)
Korsnes, Karlsøy, Troms (stedsnavn)
Korshaugen, Vardø, Finnmark (stedsnavn)

Sverige
Västanå, Bromölla, Skåne (steinkors)
Altofta gärde, Käreda, Jönköping (steinkors)
Forserums kyrka, Nässjö, Jönkøping (steinkors)
Hångers gamle kirke, Gudhem, Västergötland (2 tapte kors, type?)
Långlöt, Öland (trekors)
"Traditionen förmäler, att en piga för någon försummelse i henne föresatt åkerbruksarbete av sin stränge husbonde blivit ihjälslagen samt korset till minne och hågkomst av illgärningen blivit upprest på mordstället och sedermera vårdat och underhållet av jordägare efter jordägare. Det är en trosartikel att om någon ägare till jorden där korset är uppfört skulle underlåta att vårda det eller icke uppresa ett nytt, då det förra genom tidens åverkan nedfaller, så skall hans hushåll eller ladugård hemsökas av "uhäll". Såsom följd härav är ock för få år sedan ett nytt trekors nedsatt i det då nedfallna och förskingrades ställe, det har altså vidskepelsen att tacka för sin tillvaro."
Ref. Wikman 1947 s. 113

Kapelludden, Bredsättra, Öland (steinkors)
Övra Sandby, Bredsättra, Öland (steinkors)
Föra kirke, Öland (steinkors)
"Till kyrkomiljön hör också det 2 m höga stenkors
som rests strax söder om kyrkan vid de
s.k. ”Korshorvan”. Enligt den latinska inskriften
är korset rest som minne åt prästen Martin
som år 1431 blev dräpt på platsen. Enligt traditionen
blev prästen dräpt av kungens fogde
som krävde in skatt."


Larsarve, Källunge, Gotland (trekors)
Skällhornes, Källunge, Gotland (trekors)
Säggby, Källunge, Gotland (trekors)
Kullsarve, Källunge, Gotland (trekors)
Aumunds, Roma, Gotland (trekors)
Roma, Roma, Gotland (tapt trekors)
Wallins Analecta:
"A:o 1705 upreste böndren Christoph. och Per Åmunds i Roma ett kors i sin gård för boskapslycka, efter de förr haft mycken olycka. Blef in synodo förkastat såsom en vidskepelse och Afguderi."
Wikman 1947 s. 111

Norrgårda, Vallstena, Gotland (trekors)
h c. 11, b ?

Lill-Bäls, Bäls, Gotland (trekors)
Lill-Fole, Fole, Gotland (trekors)
Stor-Ryftes, Fole, Gotland (trekors)
Nygårds, Fole, Gotland (trekors)
Lauks, Lokrumme, Gotland (trekors)
Haltarve, Lokrumme, Gotland (trekors)
h 16, b ?

Kaupungs, Gothem, Gotland (trekors)
Jusarve, Gothem, Gotland (trekors)
Hallbjens, Sundre, Gotland (trekors)
Butrajvs, Norrlanda, Gotland (trekors)
Tomase, Ganthem, Gotland (trekors)
Gardrungs, Stenkumla, Gotland (trekors)
Kvie, Hejde, Gotland (trekors)
Alstäde, Fröjel, Gotland (trekors)
Hägur, Eista, Gotland (trekors)
Anglarve, Träkumla, Gotland (trekors)
h c. 11, b ?

Båpparve, Eista, Gotland (trekors)
h c. 18

Uggårda, Eista, Gotland (trekors)
Rosarve, Havdhem, Gotland (trekors)
Gärvalds, Vamlingbo, Gotland (tapt trekors)
Sorby, Källunge, Gotland (trekors)
h c. 6 m, b c. 2 m
"Omkring 1787, sade den gamle, stod på Evert Jakobsson Sorbys i Källunge stor-gård ett träkors, som var vid pass 10 alnar högt samt hade en tre alnar bred tvärslå, på hvilken var fästad en stor Christus-bild, med fötterna hvilande på en klots. Denne helgedom var gemensam för gårdsfålken på bägge parterna uti gården. Marken kring korset var belagd med stenflisor, och under vintern sopades snön der alltid bort. Ty hvarje morgon gingo alla gårdens fålk dit för att göra bön med läsning af syndabekännelsen eller åtminstone Fader vår, hvarunder barnen lågo på knä, hvilande de hopknäppta händerna på den fals, som, en aln öfver marken, befans kring korsets fot, under det att de äldre stodo der utomkring med knäppta händer och man-fålken med blottade hufvuden. När barnen på Everts part bådo mor i huset, Annika, om bröd, jagade hon dem stundom ut att först göra bön vid korset, med Fader vår allraminst, för att sålunda åter påminna sig om all god gåfvas Gifvare; och eljest mellanåt måste husets barn der bedja. Äfven gick ofta aflägset boende inhysesfolk med sina barn dit att hålla andakt."
Ref. Säve 1873 s. 20-21

Gute, Bäl, Gotland (4 trekors)
"Eljest behöfde man fordomdags ej gå långt för att finna sådana kors. Uti Gute uråldriga gård i Bäls socken endast funnos trenne, eller ett för hvart hushåll, samt ett der invid allmänna landsvägen och kyrkan. Och då löjden (ungdomen) omkring 1796 i samma gård hade hopläggning (gille), samlades alla först kring korset på körk-rum vid vägen för att åhöra en student, som till allas uppbyggelse predikade om Christi lidande."
Ref. Säve 1873 s. 21

Hunninge, Klinte, Gotland (tapt trekors)
Ire, Hangvar, Gotland (trekors)
h c. 2.20
"På tvärslåen denna tvåradiga inskrift: "ÅR 1831 DEN 12 AVGVSTI BLEF HVSBONDEN HANS TENVNGS OSKYLDIGT MÖRDAD AF SKOMAKARE GESÄLLEN P. T. L."
Ref. Säve 1873 s. 19

Bondarve, Gotland (steinkors)
h 2,50, b ?
Korset har runeinnskrift
På baksiden av korsstammen er avbildet en mann som bakfra slår i hjel en annen med et langt våpen eller redskap, mens sistnevnte med en bile hugger til en bjelke
Ref. Säve 1873 nr. 1


Gamla Endrevägen, Gotland (steinkors)
Etter sagnet skal en prest, hr. Jörgen i Endre, ha blitt slått i hjel av en ørn på stedet i 1336.
Ref. Säve 1873 nr. 2


Visby, Gotland (steinkors)
h 2,70, b 0.65
Korset har innskrift i latinske bokstaver
Korset er riest til minne om de guter som falt i kampen mot Danmark i 1361

Ref. Säve 1873 nr. 3

Visby, Gotland (steinkors)
h c. 3.00, b ?
"Sägnen om detta kors är, att Gutarnas blod skall hafva från slagfältet uti kors-betningen 1361 flutit enda ned till detsamma."
Ref. Säve 1873 nr. 4

Mästerby, Gotland (steinkors)
h c. 3.20, b ?
Korset har innskrift i latinske (?) bokstaver
"Folksägnen förmäler, under många olikheter, att i slaget på Fjäle-myr 1361 mellan konung Waldemar och Gutarne blef en "stor herre" afskuten vid midjan, så att blott "grenen" eller skräfvet och begge benen hängde öfver sadeln, med hvilken börda stridshästen sprang in i den närliggande bondegården, som af denna händelse på folkspråket fick heta Grains. Då hästen der skakade sig, föll mennisko-halfvan af honom, hvarpå den törstige springaren med hofven skrapade marken, hvarest straxt en källa sprang upp. Den fallne krigshöfdingen skall ligga begrafven under korset, som har mycken likhet med det uti kors-betningen vid Visby, hvilket restes vid samma tid."
Ref. Säve 1873 nr. 5

Sanda, Gotland (steinkors)
h c. 2.00, b c. 1.20
"Enligt folksägnen är korset rest öfver en "stor herre", Gunnild, som först bygt gården. Eljest säges det ock, att det blifvit satt til minne utaf att konung Waldemar derstädes 1361 haft sitt första nattläger efter sin landstigning på Gotland."
Ref. Säve 1873 nr. 6

Burs, Gotland (steinkors)
h c. 2.00, b c. 1.30
Korset har innskrift i latinske bokstave, inkludert årstallet 1414
"Och berättar folksägnen, att det numera låga korset brustit af tvenne gånger; när det sker tredje gången, "blir det dom". Dock står verlden ännu orubbad qvar."
Säve 1873 nr. 7

Dalhem, Gotland (2 steinkors)
1. h c. 2.60, b c. 1.30
"Sägnen omtalar, att år 1430, då hr Hans Krok, prest i Dalhem, skulle stiga öfver en tun (gärdesgård), föll han och bröt halsen, hvarföre korset blef rest till en åminnelse."
2. h c. 2.00, b c. 1.00
"Om detta stenkors känner man ej mer än den vanliga sägnen eller att någon vägfarande der ridit ihjel sig."
Korset har innskrift i latinske bokstaver
Säve 1873 nr. 8 (1), nr. 11 (2)

Levede, Gotland (tapt steinkors)
h c. 2.50, b c. 70
"Minnesmärket, som förstördes omkring 1840, har ingen inskrift, men på dess stam har funnits en ryttare, som ansågs vara Sankt Jöran. Om korset gå de vanliga sägnerna, eller att en brud derstädes störtat af hästen och dödt, samt att boskapsfall och hvarjehanda olyckor träffat gården (som nu också är obebygd och öde) hvar gång man rubbat det gamla stenkorset."
Ref. Säve 1873 nr. 12

Rute kyrka, Gotland (steinkors)
h c. 2.60, b c. 1.50
"Sägnen om korset är den vanliga, antingen att en brud eller tvenne täflande prester derstädes omkommit."
Ref. Säve 1873 nr. 13

Halor, Rone, Gotland (steinkors)
h c. 1.00, b c. 0.50
"Af inskriften, hvilken å den lösa grusstenen är nästan utplånad, äfvensom årtalet som visserligen icke är gammalt, kan man blott utreda, att minnesmärket gäller en HVSTRO MARIA NILSDOT... BHLEF..., hvilken, såsom brud ridande, ljutit döden derstädes."
Korset har innskrift i latinske bokstaver

Ref. Säve 1873 nr. 14

Tjängvide, Kräklingbo, Gotland (steinkors)
h c. 1.00, b c. 0.63
"Ett litet st. från prestgården står ett stenkors, mycket gammalt, säges ditsatt efter en brud, som der ridit sig ihjel."
Ref. Säve 1873 nr. 15

Vesters, Boge, Gotland (steinkors)
h c. 2.50, b c. 1.00
"De mångfaldiga sägnerna förmäla, både (som är det vanligaste) att en brud der på sin hedersdag ridit ihjel sig och att af tvenne prester, som ridit kapp om Othems gäll, den ene stupat död der detta kors står nära Vesters i Boge samt att den andre likaledes fallit vid det kors, som vid Laxarfve i samme socken er rest till minne om olyckan; m. m."
Korset har innskrift i latinske bokstaver som viser at korset er reist til minne om en Joan Westers som døde i 1439.
Ref. Säve 1873 nr. 9

Laxarve, Boge, Gotland (steinkors)
h c. 2.00, b ?
"Enligt sägnen skall en bonde från Sles i Boge ridit till Visby, men ej hunnit längre än till Westers, hvarest han ridit ihjel sig, då hustrun, som straxt skyndade att förkunna olyckan för presten i Othem, ridit sig förderfvad vid Laxarfve, hvarföre till en hågkomst korset derstädes står upprest."
Korset har innskrift i latinske bokstaver, dertil årstallet 1455
Ref. Säve 1873 nr. 10

Flenvikagård, Hangvar, Goland (tapt steinkors)
Her "fanns för omkring 50 år sedan ett stenkors med ring omkring, omkring tre alnar högt, uppsatt öfver en fattig gumma Marinka, som blifvit ihjelslagen af en tall, hvilken hon skulle fälla. Det kallades "kälde-korset", emedan det stod invid en källa."
Ref. Säve 1873 s. 19

Sunds kyrka, Åland
Nolby kirkegård, Dals-Ed, Dalsland
Hasslösa kyrka, Lidköping (3 steinkors, type?)
Ficke kors, Toftaholm, Småland (nåværende kors reist 1827, eldre trekors skiftet ut 1661)
Pelarne, Vimmerby, Småland (tapt trekors)
Lincopeus 1667:
"I Pelärna Sockn, stood för 14 eller 15 åhr sedan ett stort Träkorss, på Hultz ägor uthmed vägen som löper till Fastnafall, hwilket är och nid fallit, och dher säges att fordom hafwa dhe gambla och Siuka gått tijt, fallit på knä, och giort sin gudzteinst."
Ref. Wikman 1947 s. 106-7

Tofteryd, Småland (steinkors)
Vimmerby, Småland (3 tapte trekors)
Lincopeus 1667:
"I en skattegård, nu p. t. som heeter Solnahult ... stodo 3 Kors uprättade aff Trää in på mannegården, för 20 åhr sedan och der aff ålder stått hafwa. Men dee tre äro nu förfalna, och itt står ännu i dagh upp förnyat till åminnelsse; Och säijes att Korssen hafwa der uppå gården upprests, derföre, att han fordom skulle hafwa warit förährat till Hälgedommen och Kyrckorne Wimmerby; det och itt gammalt bref här bijfogat och daterat A:o 1358 ... contesterar."
Ref. Wikman 1947 s. 107

Drömminge, Våxtorp, Småland (trekors)
h c. 3 m, b ?

Krossekärr, Myckleby, Bohuslän (tapt kors)
Korskällan, Morlanda, Bohuslän (tradisjon om kors)
Korset, Myckleby, Bohuslän (tradisjon om kors)
Linnerfva kirkegård, Västergötland (steinkors)
Korsbackan, Tännäs, Härjedalen (tradisjon om kors?) ¨
Lunda, Spånga, Uppland (trekors)
Notert på stedet 1882:
"Ett kors av trä som bönderna på stället måste resa, i annat fall bliva de sjuka eller intet trivas. Stenarne å andra sidan ... kallas almänt av almogen i Trackten för Limpan, Bullan och Korven. Traitionen är att en Konung i fordna Dagar har på detta ställe setat och ätit, då Fienden så hastigt överfallit honom att han intet kunnat värjä sig utan på stället der han setat, hava de slagit honom i jäl."
B. Dalhollm 1682:
"På Skiästa Tåmpten en rundel, hwares en kamp stått, där skall liggia runesten, som en smörask uthuggen pas stor som en fyrmysarkuhla, då den ene strijdzherren drifwit dhen andra från måhltijden, wharföre han til effterdöme låtitt leggia samma steen effter smörasken, som ett stycke är afskurit; dher iempte finnes en steen til tecken effter bröödet, ståendes dher iempte ett uthgam. Ekekårs."
Wikman 1947 s. 105

Särna, Dalarne (trekors)
"Det begagnats af presten vid förrättning af gudstjenst å öppna fältet för de församlingsboar, som hade långt till kyrkan och sålunda sällan kommo dit, hvadan presten måste några gånger om året besöka dem och med dem hålla gudstjenst under bar himmel."
Ref. Mandelgren 1883, Pl. VI, Fig. 5

Ovansjö kyrka, Gästrikland (tapt kors)
Simming 1683:
"Norr om kyrkian straxt hoos denne wäghen war en diup groop, ther itt Crcifix hafwer stått, och widh pass 2 alnar, om iag rätt minns, ifrån Crucifixet ähr en diup wägh rundt om, i een circel, nöte med theras knän, som ther hafwa krupit til krysse, som the kalla. Item wijstes mig straxt innom kyrkiogårdzens Västre port rum hwarest itt annat crucifix hade stått, hwilket the ock fordom hafwa adorerat. Så att the finnes ther, sedan jak kom tijt till Församblingen the, hwilka, när the kommo till dhet rummet ther korset hade stått, blåttade the sine hufwud, eller togo hatten af; föregifwandes, att ther hade fordom stått itt kors; att iagh nödgades publice e suggestu gifwa them förmaning att bortlägga sådant."
Ref. Wikman 1947 s. 116

Danmark
Rubjerg kirke, Hjørring (tapt)
Bækmark hovedgård, Lemvig (2 kors, opprinnelig 4)
Astrup hovedgård, Harre
Grensen mellom Gudum og Fabjerg sogner, 10 km SØ for Lemvig
Skærum kirke, Frederikshavn (2 små steinkors)
Snubbekorset, Roskilde (nåværende kors reist i 1903, tidligere trekors skiftet ut 1619, 1645, 1680, 1715; nevnt første gang 1488)
Grönsund (tapt kors)
Læsø (tapt kors)
Toreby, Lolland (tapt kors)
Skanør (tapt kors)
Falsterbro (tapt kors)
Julskov, Fyn (tapt kors)

Websites om kontinentale steinkors:
http://www.suehnekreuz.de/
http://www.krzyze.gornyslask.pl/
http://kamenekrize.wz.cz/
http://smircikrize.euweb.cz/
http://www.perpettum.narod.ru/krest1.htm

Spennende lesning for den som måtte være forledet til å tro at middelalderske steinkors først og fremst finnes på De britiske øyer og på Vestlandet i Norge!




























Ingen kommentarer: